måndag 17 januari 2011

hon pratar så mycket skit och dynamit!

Ibland förstår jag helt enkelt inte mig själv.
Varför, ja V A R F Ö R? ska jag deppa ned mig så jävla mycket? Var på fett bra humör, för typ 3 sekunder sen, eller möjligtvis 1 minut. Fick för mig att bara tvärkolla American Apparels webbsite. Aa, jo, precis, där stack gladheten(kan man säga så?) åt fanders. Shit pommesfrites(man kan inte skriva det, då fattar ingen att det rimmar, men säg det högt om du läser detta).
Hjärnan+ alla andra frågar:
Hej Elsa, din blogg suger fett, men jag läser den i alla fall. Men hur som helst så undrar jag; varför bor du inte i Stockholm så du kunde köpa all den där American Apparel skiten och därmed så kunde du sluta klaga/blogga om dina absolut irriterande I-landsproblem?
Elsa svarar:
Åh, tack hjärnan och alla andra! Alltid roligt med kommentarer och funderingar. Jo, men så här ligger det till; jag bor här för att mina päron vill det, hatar inte på dem för det. Men för tillfället tar jag mig ingenstans. Jag är inte arton eller ekonomiskt oberoende, ännu. Jag har väl inget annat för mig, antar jag, än att klaga på denna blogg- men jag hoppas verkligen att det jag skriver här kan påverka, röra och intressera omgivningen. Ja, jag kan verkligen säga att den här bloggen är en av mina stora drivkrafter i livet just nu, och då kommer klagosånger som den ovan att förekomma. Hoppas att du/ni ska fortsätta läsa om mig och mitt liv i fortsättningen!
Kram, Elsa.

Jag önskar och antar att de tre och en halv personer som möjligtvis kan tänkas läsa det här förstår ironi och sarkasm. Liksom en paradegenskap jag råkar vara välsignad med. Fy farao vad jag klagar och svär, blir ni inte less, mina nära och kära? Har märkt en trend. Mina längsta inlägg är mina mest deppade och ytliga inlägg. Borde man bli mer intellektuell? Kanske, i morgon i så fall, jag är trött.

Till mitt sista försvar: Det är inte bara American Apparel kläder som drar ned mig till underjordens känslomässiga tillstånd, det är annat, viktiga saker. Typ sådant som till exempel tjocka, argsinta hamstrar, onda hälsenor och brist på utrymme i frysboxen. Ja, ni förstår vilken börda det är att var, ja, jag.

(GRANSKA TEXTERNA DU LÄSER NOGGRANT OCH KRITISKT, ELSA SUNDBERG STÅR INTE TILL SVARS FÖR ATT INNEHÅLLEN KAN VARA FELAKTIGA ELLER MISSVISANDE!)
make avatar


HEJ! hata mig ej efter detta långa inlägg :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar